En sömnlös natt.
Visserligen inget ovanligt i Palace de La Sanja, men det som är aningens surt är att jag faktiskt somnade igår kväll, för att sedan väckas 1 ½ timme senare av ett högljutt telefonsamtal som pågick i min soffa.
Då jag som sagt än så länge bor i 1 rum och kök, innebär det att soffan inte bara befinner sig i samma rum som min säng där jag så skönt låg med hörlurar och meditationsmusik i öronen, utan det innebär även att soffan inte är längre bort än en meter från ovan nämnda säng. Självklart så innebär även att bli väckt nästan mitt i natten att man blir klarvaken och inte kan somna om. Detta händer konstigt nog aldrig när man blir väckt kl 6 på morgonen för att gå till jobbet, då somnar man om så fort man lyckats hitta snoozeknappen. Vari ligger logiken i detta? Det är någon slags elak twisted humor från högre makter.
Efter att jag helt enkelt stigit upp intog istället Telefonmarodören/Herren min sovplats. Jag undrar om det var en utstuderad plan alltihop från första början? I själva verket kanske det inte pågick något telefonsamtal, utan det var kanske enbart en skenmanöver för att på ett så oskyldigt sätt som möjligt kunna väcka mig och på så vis ta beslag på sänghalmen? "Nämen hoppsan vaknade du *gäsp gäsp* ska du inte försöka somna om?"
Det här med att på illvilliga sätt försöka lura till sig sängen låter kanske som en konstig plan i allmänhetens öron, men att tillägga är då att min säng innehar den fruktansvärt rymliga bredden av hela 90 cm, och det tycker tydligen inte Telefonmarodören/Herren är tillräckligt brett för 2 personer. Så när Telefonmarodören/Herren befinner sig i mitt hem somnar han antingen i soffan, eller som ikväll, lurar till sig en plats i sängen.
Nu ska jag dock lägga mig och trängas i sängen som hämnd, att även jag kommer vakna med stel nacke och snedvriden rygg är smällar man får ta, hämnden är ljuv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar